En fråga med många svar

Igår, söndag,var jag och tränade på en av de anläggningarna jag vanligtvis åker och tränar pa under helgerna. 
 
Valde plats med andledning av att de har parkeringsgarage. Det regnade, och bekväm och fåfäng som jag är hade jag absolut ingen lust att bli blöt. Hursomhaver.
 

Jag pressade mina tuttar till max. Jag tränade som om det var första gången jag tränat med vikter. Älskar känslan av när det bara flyter pa, energin känns bottenlös, mat och sömn har klickat likaså. 
 
Kom fram en man i medelåldern, han frågade;
-"om du fick ge mig ett tipps ang träning, vad skulle det vara?"
 

Blev både ställd och stum. Det hör inte till vanligheten att jag pratar med ngn under passet (kanske för att jag har fulla lurar med rock, och ser allmänt tråkig ut), om inte bruuushan är med dvs.
 Tänkte lite snabbt på situation och vad som skulle passa till svar. Ibland säger jag inte riktigt vad jag igentligen tycker eller tänker. Ibland skapar situationen ett svar. Vilket inte behöver vara fel, men det kanske finns ett bättre. -"Kost och utmattning, Att äta efter behov och verkligen se till att bryta ner muskeln, glöm alla principer dit och dit, alla tips och råd. Hitta ideer och inspiration hos andra, men skapa ditt satt träna"
 

Gick hela gårdagen och klurade på frågan. Skulle jag få samma fråga idag skulle jag ge ett ännu bättre och enklare svar. 
 

Men jag tror, och som jag sa, det passade i situationen att ge det svaret. Förklarade också senare under träningens gång, att det var viktigt att ta ett steg i taget. Pass för pass. Men ändå tänka i en helheltsbild när det kommer till plannering och upplägg, men när du väl ar pa gymmet är det NUet som gäller och fokusera endast på den muskeln du ska träna. Det är lätt att jag skapar en psykisk press, en typ av prestationsångest om jag kommer oförberedd till gymmet utan plan. Då blir resultatet sämre och fokus blir lägre. Jag får helt enkelt lite panik över hur jag ska hinna med alla dessa muskler.
 
-"Roligt, gör träningen rolig! Då kommer resten av pussebitarna falla på plats"

Det svaret är nog det enda raka. Saker vi gör som är roligt blir både bra och lättare att skapa ett mönster/rutiner runtomkring det.
Att göra träning roligt är inget som kommer av sig självt. Det krävs lite jobb utanför dörrarna in till träningsanläggningen. Precis som allt annat, "if you fail to prepare, you prepare to fail", manga klyshor är inte tomma ordspråk, det finns ofta ngt vettigt i de.
 Att helt enkelt skapa en god inställning innan du åker till gymmet. Skapa mindre tävlingar mot dig själv, kanske forma ngn muskeln, sätta upp delmål etc. Mäta resultat, en viktfight upp eller ner. 
Träningen ska vara ett roligt paralellt spår i olika former som löper längs med livet och dess förmåner. Inte tvärt om, livet ska inte löpa längs med träningen :) Eller? 
 
Har du rätt inställning, har du kommit halvägs läste jag i en bra bok. Det är verkligen så. Ingen klysha. Inställning är minst 50% procent. Prova och sätt det i praktiken.
 
Pa aterseende!