2013, i en handvänning!

Ungefär som rubriken lyder tänker jag igenom år 2013. Inga dirketa konstigheter. Inga dramatiska förfäligheter. Utan året rann på snabbt och effektivt. Så känns det iallafall, tycker det inte var längesedan det var Julafton 2012. Men men...
 
Året började med en sagolik nyårsafton på ön Koh Samet med vänner. Middag på stranden med vin och raketer.
Jag och Simon ledsnade inte lång tid efter tre veckor i Thailand och åkte över till USA istället. Utan att passera HEM :)
 
 
Simons debut i USA, mycket nya intryck och en stor kärlek till livet i väst! Vi blev kvar där till slutet av Februari.
Sköt på våran hemresa ytterligare några veckor in i Februari. Henkan var en guldklimp och roddade nya biljetter hemmifrån! Priceless!
Lärdom, billiga biljetter, billig service. Du får vad du betalar för!

Kom hem till Sverige, vemodig känsla. Tillbaka till lägenheten i Sigtuna. Fortfarande is på mälaren utanfören porten. En blandad äntligen-hemma-känsla, samt, vad-gör-jag-här-känsla.
 
Vi började vårt arbetsår med att fortfarande driva våra egna företag. Började jobba en vecka efter hemkomst. Jag blev rastlös efter första natten och gav mig på en ytlig renovering av Henkans nedervåning på riktmärket. Där blev jag veckan ut.
 
Jag och Simon var indoktrinerade av att göra bra "deals". Efter en lång semester i USA blir man väldigt skruvad och lurad till alla SALES, det är weekendsales, holidaysales, buy two get one free sales, closing sales, big openings sales.
Ett nyöppnat gym, stor kedja, hade premiär i våra hoods och hade en "deal". De tvåhundra första som köppte ett årskort på plats, betalade endast 990kr. Självklart stod vi där och köade från väldigt tidig morgon till öppning klockan 10.00. Solbrända med sommarkläder, blandade känslor stod vi där på torget utanför anläggningen i en kö som kändes som Apples iphone release.
Det var en markant kontrast i livet, på någon dag, från dramatiska las vegas med majoriteten av byggnaderna i guldplätterade väggar och toaletter av marmor, varma Los Angeles med gröna gräsmattor och havets konstanta brus, till ryss-kylan i en förort norr om Stockholm i jakt efter att göra ett kap till ett 100m2 gym. 
Efter snor droppandes från näsan, frusna tår och en massa skitsnack om vårat mordesland gick det på kanske 3h.
Vi blev alltså ett gymkort rikare och tillsammans med alla gymkort vi har och dess anläggningar kanske vi kunde jämföra oss med Golds i Venice :) Iallafall den totala ytan!
 
 
Det riktiga jobbet började nästan på samma plats som det slutade, i Solna. Där skulle vi bygga en återvinningsstation åt samma fastighetsägare vi jobbade maroriteten året 2012 åt.
Alltså åter i Solna-hoodsen. Trivdes i Solna mer och mer! Trivs fortfarande, vilket är tur, då jag nu mer bor här :)

Redan här började vi plannera nästa års vinterresa och drog slutsats efter slutsats. Vi kom fram till att vi inte hade för avsikt att jobba någonanan stans än där vi var nu. Tog beslutet om att lägga våra företag i vila och bli anställda


Det är nu vi sakta smyger oss in i ekorre hjulet. Rutiner sätts, dagarna bokstavligen springer iväg. Dagarna ser inte likadana ut, men de passar lixom in i samma mall om ni förstår?
 
Började med gymnastiken, som mormor skulle kallat det för (sidospår), på mornarna, innan jobbet. 
Avsikten var inte att funta en ny stadga i ekorrehjulet, utan mest närvara på gymmet 04.00 av sympatiska anledningar.

Kenta ville "komma igång", och ensam är man inte stark. Tillsammans är man stark :)
Så det blev en rutin efter några veckor. Istället för kvällsträning blev det morgonträning. Till en början var vi där mest för att vara sociala mot Kenta och följe.
Men efter några veckor blev det en vana, och rutiner runtomkring börjar anpassa sig efter dessa tidiga mornar. Vilket också resulterar i en ökad energi vid den här tidiga tidpunkten.
Passen blev mer och mer intensivare och jag föll verkligen för tidiga mornar och tidiga kvällar. Passar mig utmärkt och än idag går jag upp tidiga mornar för att starta dagen med en känsla av utmattning, som övergår till matkoma efter ett hikerligt stort matintag klockan 09.00.

Skillnaden är att passen är inte är av den sociala kategorin längre, med nya "topp hälsa" eller "Amelia" på cykeln, utan består av ett hårt pannben med en jakt av total utmattning!
 
 
Det är inte lätt att titta tillbaka och försöka repetera årets händelser. Jag gör så gått det och går och jag antar att det jag kommer ihåg är det som är värt att nämnas!
 
Tiden gick, Juni, Juli och Augusti var intesiva arbetsmånader med många timmar tillbringandes på jobbet. Det var en sån här period som är lite suddig. Ni vet när man har mycket att göra och vet om det, men man bara blundar och biter ihop och kör på. Middagen och frukost ser oftast likadan ut, lunchen är det som serveras på restaurangen.
En sån period var det. Den bara gick av farten.

I Augusti träffade jag en gammal kärlek och känslorna blossade upp igen. Respektive flyttade hem till sverige över sommaren och vi inledde en skarp sommarflirt. Den kom lika fort som den gick :/
Underbar tid tillsammans med många utflykter, spa och mindre resor avslutades snopet med att hon började skolan igen utanför svenskt terratorium.
Avståndet mellan oss ökade, likaså gjorde våra känslor. Livets gång eller?
En ömsesidig överenskommelse om att pausa och att se om bättre tillfälle ges senare för en fortsättning inleddes. No hard feelings!
 
Idag när jag tänker tillbaka på den tiden känns det mer som en sagolik dröm än en verklig händelse.
Det var tillbaka till ungkarlslivet med allt därtill :) För och nackdeler!
 
 
Vi kämpar på i vårat arbets team. Betar av dagarna på löpande band. I försök om att värva lite nytt folk provar vi med en tjej. Rolig tid, men vet inte om arbetet i sig gynnades direkt,
Vi värvar en ny diamant, Putte. En ny medlem i familjen. 
Vi börjar med att tillbringa arbetsdagarna ihop. Snabbt därefter också morgonträningarna! 
 
Senare sålde jag ochså min lilla taketablerade etta i Sigtuna Stad. Köppte en ny etta på ett av ställerna där min hemnet app hade gått varm locationwise året innan. Solna/Stockholm. 5 min gångväg in till St eriksplan, 20 min gångväg tilll Solna Centrum. Perfekt placering enligt min smak!

Julbord blev det också några stycken i år. Dock känner jag inte ett lika stort band till dessa natrium prossecerade upplägg av buffeer detta år. Rimmat, inlaggt, gravat, rökt etc. Dessa prosseceringar av mat gör mig väldigt törstig och sätter min vätskebalans verkligen ur kurs, samt mår jag inte så bra dagen efter, en lätt touch av baksmälla och "smuts", sjuk människa jag är? yes, i know. 
 
Efter en liten justering av min 13 års diet känner jag mig mer erfaren och medveten av vad jag stoppar i munnen. Som jag nämt tidigare i flertal inlägg är jag en nyfiken människa och gillar att utsätta mig för extrema saker, i alla forum (fortfarande och kommer aldrig att bli fullärd, men stora kliv på den oändliga vägen vågar jag påstå att jag kommit).

LCHF var detta experiment som jag kategoriserade in i samma kategori som alla andra "extrem dieter" jag har provat. Jag gav denna kolhydratsfattiga diet 8 veckor. Hälsofördelarna blev häpnandsväckande dominanta och jag insåg att detta var ingen "nyhetsflash". Jag äter än idag efter denna diets riktlinjer, och kommer inte sluta förns jag är less på att må som en kung! Sidospår!
 
Hur som helst, en inledning till denna diet, eller jag tar tillbaka det. Vill inte kalla det diet, jag kallar det bara för "kloka matval". Efter en introduktion till dessa kloka matval väcktes mitt intresse ännu mer för kost och biologi. Dessa dörrar öppnades av sig själv, den ena öppnade den andra. Breddade mina vyer och blev mer "open minded" efter 15 år av jakt på fettsnål och proteinrik mat. I jakt på information, opåverkade studier och många timmar på mitt nya bibliotek fick jag ett helt nytt perspektiv på mat och dess födsel och hantering.
 
Tillsatser och prossecerad mat blev mitt nya forum. Och tittar tillbaka, och runtomkring mig, och ser hur skev bild vi har av mat! Med detta sagt vill jag bara förtydliga att jag fortfarande äter skräp, bara att jag är medveten om det och kan välja själv!
 
Sart är vi tillbaka till Sin City. Jag och fem stycken till kommer tillbringa i stort sett hela vintern i landet i väst. Det är iallfall så lång planerna sträcker sig. 
Vi har dock pratat lite luddigt om att åka till Australien, Fiji och Thailand också. 

Men vi börjar med att braka loss ett riktigt nyårsäventyr i Fabulous Las Vegas!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Ska börja avrunda här för att möta upp Simon för ett dödligt träningspass!

På återseende!
 
 
 

Ett litet steg till!

Lång frånvara från min dagbok. Anledningarna är många. Uppdateringarna kommer helt enkelt inte vara så många. Men de få som blir ska jag försöka att skriva om det jag tycker är kul och saker som intresserar mig.
 
Ett av mina stora intressen är mat. Macro och micornutrienter och dess egenskaper. Jag har sedan unga tonårstiden experimenterat med mat i samband med med träning.
 
Har provat diverse "mode dieter", samt komponerat och namnsatt mina egna. Sammanfattningsvis kan jag bara säga att alla fungerar i det stora hela. De flesta kanske inte är optimala för ett normalt liv, heller inte fungerar i de flestas vardag.
Konsten är att hitta ett stabilt matintag som du mår bra av, vi får helt enkelt testa oss fram. Våga prova annorlunda metoder. 
Egenskaper jag prioriter i en diet kommer nedan;
# Att magen ska trivas. Av vissa har jag blivit upplåst, gaser, magvärk, "mjukglasskonsistens", "tegelstenskonsistens",
Att klara av en vardag utan blodtrycksfall och snabba blodsockersvägningar.
# Pigg och allert hela dagen
# Sova gott och djupt när jag väl lägger huvudet på kudden
 

Inte alla typer av dieter uppfyller detta, inte ens någon. Joo, det finns en, VMUK, Vanlig Mat Utan Konstigheter. När jag äter vanlig kost och använder mitt sunda förnuft uppfyller jag dessa kriterier. Men hur kul är det :=)
 
Sunt förnuft och logiskt tänkande ingår förstås i VMUK, undvika raffinerat socker, laktos och gluten. Då mår jag som bäst. Sockret gör att mina blodvärden svänger, likaså svarar mina organ som hanterar den, vilket inderekt påverkar humör och hungerkänslor. Sätter blandannat vår "inbyggda aptitreglerare" ur funktion och gör så att vi lätt överäter.
Gluten och min bakteriekultur i magen samarbeter inte ngt vidare. Den blir lätt upprörd och upplåst. Laktps likaså. Laktos är mjölksocker och sammasak där. mitt naturliga ph-värde sjunker och jag blir sur i magen. 
 
Så dessa riktilinjer brukar jag normalt försöka att anpassa mig efter. Men som vi vet är vi alla människor och undantag och förutsedda händelser är vardag för oss!
 

Nu ska jag berätta vad min plan är.
 
Jag har under ett halvårstid försökt att mata mig med information om LCHF. Jag tycker det verkar intressant, intresset har ökat under perioden jag har läst om det. 
 
Jag tycker att LCHF har fått en orättvis placering i samhället. Det är igentligen ingen modediet, kan jag säga så utan att låta "färgad"?. Hursomhaver, tycker jag att det verkar spännande och har beslutat mig för att prova en strikt LCHF diet. Jag har igentligen inte ngt viktmål att försöka uppnå. Så jag försöker att använda mitt vetenskapliga intresse som motivation och "hare". 

Också har jag börjat för
bereda mig materielt. Blodsockermätare till min telefon har jag införskaffat mig, samt ketonmätare. Allt för att göra det så smidigt och roligt som möjligt. Vet av erfarenhet att sånna saker är till otrolig hjälp när vi ger oss in utanför vår komfortzon.
 
Jag kan sammanfatta lite snabbt vad det är som händer i kroppen när vi utelsuter kolhydrater och använder oss av fett som energikälla.
Jag pratar tyvärr inte av erfarenhet nu utan endast det som står i "boken". 



Det finns tre stycken macronutrienter som vi "bör äta". Kolhydrater, protein och fett.

Vår primära energikälla är främst kolhydrater. Vilket inte låter fel, ganska logiskt. Det är vårat bränsle. Dock så medföljer kolhydraterna resultat vissa andra egenskaper. Typ som insulin.
Kolhydrater omvandlas i levern till glukos (blodsocker), det är alltså precis som det låter, socker i blodet. Kroppen gillar inte för mycket glukos i blodet. Det kropper gör för att reglera detta är att sända ut ett fettinlagrande hormon som heter insulin.

Så hand i hand med vårat blodsocker följer också vårat fettinlagrande hormon insulin med. Insulinets främsta uppgift är att "plocka" ur sockret ur blodet då det kan vara frätande med för högt blodsocker. Då öppnar insulinet våra celler och lagrar allt överflöde av socker i våra fettceller. Mycket kolhydrater, mycket insulin. 
 
Under denna process kan vi inte använda vårat blodsocker som energi, iom. att isnulinet håller på att lagra diverse socker i våra depåer. Resultatet blir att vi inte kan tillhandahålla det vi äter. Utan efter vi har lagrat allt blir vi sugna/hungriga igen. Eftersom det aldrig nådde ända fram.
 
Samma sak händer med ett överskott av protein, överskottet av protein omvandlas i levern till blodglukos och skickar också våra insulin nivåer i oregelbundna banor. 
 
Fett däremot har inte den egenskapen. När vi inte har nog med Kolhydrater och protein måste vi ta det vi har och använda som energi. Visst är kroppen imponerande :)
 
Iom att blodsockret inte påverkas av fett, utsöndras heller inget insulin, den behåller en jämn linjär nivå. Inget fett kan lagras. iom att vi inte har ngt socker/insulin i blodet. Fettet behåller vi i levern tills vi har använt oss av det. Därav också behåller det mättnadskänslan tills vi inte har ngt kvar, då blir vi hungriga och känner för att äta. Då gör vi det också. Det är så vår "aptitreglerande" funktion i kroppen ska fungera.
 
Nu kommer ett litet finger i luften. Som ni ser kan vi inte kombinera fettets höga näringsdensitet med socker. Då lagrar den mycket och inget kvar att tillhandahålla. 
 
Summan av kardemumman, desto striktare LCHF desto mer får jag ut av det jag äter. 
 

Kommer med en till uppdatering innan jag drar igång! Nu har jag fullt upp med att kolla sockernivåer under min vardag som den ser ut nu. Jag vill inte utesluta onödiga saker som ändå inte påverkar mina insulin nivåer. 
Här till vänster ser ni ett typiskt blodsockertest. Det visar 3.7 och det är på fastande mage. Vilket är ganska normalt.
 
Normala/friska värden för en människa utan diabetes ligger mellan 4 och 6 före måltider.
Blodsockret efter en måltid bör inte överstiga 10.
 
Kommer att göra en check nu efter frukost, samt en efter träningen.
 
Samt samlar jag ihop recept och råvaror som faller mig i smaken. 
Det ska bli riktigt spännande
 
 
På återseende
 
 

Kul jämförelse!

Beteende

 Det ar vanligt att vi tror att vi har koll pa vara val nar det kommer till beslut som mat och traning. Men, vi gor ofta besluten med en undermedveten baktanke. Utan att vi tanker pa det.
 
Jag, du och alla andra har svagpunkter nar det kommer till exempel val av mat. Muppig som jag ar vill jag oftast tanka utanfor boxen och ga till botten med kroppens reaktioner och beteenden.
 

   Att vi gor daliga val pa tom mage ar inte bara en klyscha. Jag trodde att jag hade mer koll pa mina handlingar under ett underskott an vad jag igentligen hade. Nar jag sager underskott menar jag inte en diet med ett plannerat dagligt underskott. Men principen galler forstas dar med.

   Det har "tillstandet" borjade jag kartlagga nar jag jobbade med 7-4 tider med plannerad lunch klockan 11. Jag at mitt forsta mal klockan sex pa morgonen, mitt andra plannerade mal var klockan 11 pa formiddagen, malen efter lunchen blev valdigt beroende pa hur lunchen sag ut.
   Beroende pa storlek av frukost baserades mitt val av lunch. Det blev ofta en kass lunch pa onsdagar, da vi hade som mest att gora, vilket resluterade i en dominoeffekt som gick folje parallelt langs med hela dagen.
  Stor frukost, battre val av lunch. Mindre frukost, samre val av lunch. Utebliven frukost, katastrofalt val av lunch.
  Jag borjade laborerar med dessa nivaer av insulin och blodsocker och hittade ett samband. Desto lagre blodsockret (energi) sjonk, desto storre blev efterfragan av insulin (hormon) i min hjarna. Min hjarna ville per automatik kompensera upp dessa nivaer med ett riktigt socker/fettrkikt mal. Indirekt blev det ofta prefab eller snabbmat. Snabbt och latt tillgangligt.

   Iochmed att utsondringen av insulin inte sker pa nagra sekunder han jag "slafsa" i mig bra mycket mer an vad vad jag behovde. Nar bukspotkorteln svarade och utsondrade den mangd insulin for att kompensera detta hoga blodsocker blev mina muskelglykogen depaer snabbt fulla och overskottet blev tvunget att lagras i andra celler, fettceller.
   Muskelglykogen depaer star redo att anvandas (oxideras) medans det ar en "storre" process att oxidera den lagrade energin ur mina fettceller.
 
Vi tanker oss socker/insulintermometern (gar hand i hand) som en skala fran ett till tio. I mitt fall ar den pa 1(lagst) ca 2 ganger om dagen. Nar jag vaknar, samt efter fysisk aktivitet. Pa morgonen med anledning av att det ar flertal timmar efter sista mal mat. Efter traning i och med att de flesta depaer/reserver ar tomma. Darfor ar det viktgt att jag har BRA mat i kylskapet hemma och att jag har en shake eller ett mal redo efter traning.
 
  Summan av kardemumman blev att ett mindre lagom mal innan klockan 11.00 blev perfekt for mig, vi kan latsas att termometern han ga ner pa fem. Mina insulin socker/insulinnivaer han altsa inte ga till botten, och hjarnan skapade inte furktansvarda "cravings". Jag triggade min buksportkortel alltsa lagom vilket resulterade i ett stabilt matintag (lagre tempo vid intag samt battre val). Nar klockan sedan slog elva var aterigen termometern pa ca 5
och dominoeffekten trader aven in har (dock i en positiv klang). Battre val och battre mangd.

Jag vill fortydliga att denna princip galler for de flesta, alla med frisk kropp (dvs. ej diabetiker)  men kan variera krafitigt. Det finns manga faktorer som spelar in, insulin kanslighet, dagsrutiner etc. Men fungerar i mitt fall under dessa forhallanden med mina rutiner och matvanor.
 
 
Slutsats

Jag forsoker att inte (ibland oundvikligt, vi ar bara manniskor) satta mig sjalv i situationer da min termometer snuddar pa 1. Dvs sockernivaerna (energi) ar pa botten vilket ocksa innebar att hormonet insulin inte har nagon energi att hantera och gar ocksa ner pa sparlaga. Hjarnan vill ha en stabil niva av insulin och hjarnan utsondrar signaler att insulinet maste upp. Hjarnan ar inte dum och vet vad det ar som hojer sin "underhuggare insulin", socker. Vi blir undermedvetet puttade i en riktning mot sockerrika val. Efterfragan blir hog och vi intar maten snabbare an vad insulinet svarar, indirekt leder till overskott och lagring i andra celler (fettceller).
 
Med regler kommer ocksa undantag

Dessa principer foljer jag med atanke om vad jag ska gora och nar jag ska gora vad. En arbetsdag passar det mig bra. Men har jag andra planer, ett langdisans lopp eller en hard dag av arbete eller en sasig dag av inget vettigt alls sa frangar jag denna princip och anpassar mig efter behov. Maste se till syftet oavsett vad du gor!
 
Pa aterseende

Rubriksdieter

Det har blivit en fluga i min generation att namnge ett specielt satt att ata. Det finns oandligt med olika typer av dieter. Och alla dessa har sitt egna lilla fina nischade namn.
Oftast ar namnet associerat till typ av diet, eller ocksa bar dieten nagon kandisprofils namn. Hursomhaver tycker jag att det ar kul och larorikt att se hur andra ater och hur andra tanker.
 


Jag har ocksa en diet :) LÄB. Lagom Är Bäst, kallar jag den :D
 
LÄB specifikation;

Min diet gar ut pa att anvanda det sunda fornuftet nar det galler val av produkter att konsumera, samt att anvanda andamalets behov for att valja mangd och typ.

Det ar piece of cake.
Sunt fornuft nar jag handlar. Det behovs ingen personal shopper for att valja "bra" mat. Vi alla vet ungefar pa ett hum om vad som ar bra mat och vad som ar mindre bra mat. Mindre bra mat deffinerar jag som dalig kvalite eller har daliga egenskaper, sa som, godis, glass, chips etc. Alltsa hamnar absolut inte all mat med hog naringsdensitet i den kategorin. Kom i hag att jag jagar verkligen inte en viktreducerat kost. Jag ater for att kunna trana, inte trana for att kunna ata. Jag brukar inte utesluta mindre mat. Men valjer mina tillfallen och ater en mindre mangd av de.

"jag ater inte allt som ar gott, men jag ser till att allt jag ater ar gott", det ar min slogan som jag oftast anvander for att forklara hur mina maltider ser ut. Med det menar jag alltsa; Jag kan inte ata allt som ar gott. Utbudet ar for stort och for latt tillgangligt. Allt vanligare blir det lattare och billigare att ata mindra bra mat. Det ar dar vi skjuter oss i foten. Iom att efterfragan okar pa snabb/billig/samre mat okar ocksa dess produktion och indirekt sanks priserna.

Men, jag ser till att allt av det jag stoppar i mig ar gott. Jag ater alltsa inget som jag inte tycker om. Det vorre att ga emot mina principer. Jag ater bra for att ma bra. Hur skulle jag ma om jag tvingade i mig ngt jag inte tyckte om? blaa.

Pa aterseende!